Första blogginlägget

Jag har tränat Budo & Kampsport sedan år 1981 och har varit aktiv instruktör sedan 1984. Jag var med och grundade Dokan Dojo (Honbu Dojo) i Göteborg år 1987. Började 1981 med Ju Jutsu och sedan rullade det på med Judo och Taekwondo. I perioder har det också blev en del Karate och vapenträning. Har alltid varit en allätare.

År 2000 grundade jag Dokan Ryu Ju Jutsu, en stil som förutom självförsvar är mycket inriktad på Fighting och Sport Ju Jutsu, både poäng och fullkontakt. Idag är jag graderad 7 Dan Kyoshi Ju Jutsu & Goshin Jutsu, 7 Dan Hedergrad Kyoshi Karate Jutsu, 5 Dan Taijutsu, 4 Dan Jidokwan & Kukkiwon Taekwondo, 3 Dan Kodokan Judo, Shoden Ho Miura Ryu, Jag har också Shodan i Karate Do Toyama Ryu Morinaga Ha Iaijutsu och Mokuroku Renshi i klassisk Kenjutsu.

I år blev min bok ”Dokan Ryu Ju Jutsu & Budo Densho” klar, efter några års arbete.

Jag arbetar annars som ortoped, med framförallt inriktning Barnortopedi.

På den här bloggen skall jag försöka förmedla mina kunskaper, erfarenheter och åsikter om Budo & Kampsport. 

Taekwondo terminologi: An

Inom Taekwondo använder vi koreanska namn på teknikerna. Dessa kan variera en del beroende på stil, kwan och förbund. Det finns också flera översättningssystem som gör att uttal kan skilja sig åt. Koreanskan har ett eget alfabet, hangul. Före introduktionen av hangul, så använde man de kinesiska tecknen (hanja på koreanska). Det innebär att vissa termer har ett koreanskt uttal och andra har ett sino-koreanskt uttal. Dvs. det koreanska uttalet av de kinesiska tecknen. Exempel på detta är ordningstalen (il, ee, sam).

Nu har vi kommit till benämningen på olika riktningar. Vi skall också göra en jämförelse med japanskan (kan ju vara givande för oss som förutom Taekwondo också tränar någon form av japansk Budo).

AN:

An (안 ), betyder ”insida”. Det skrivs med det koreanska alfabetet hangul och uttalas på koreanska.

Skriver man med hanja, de kinesiska tecknen blir det 内 , blir uttalet ”nae” på sino–koreanska.

Inom japansk Budō heter det soto eller uchi, beroende på Budō-art och stil.

Kyekpa till 2 Gup Jidokwan Taekwondo

 Till 2 Gup rött bälte/två svarta streck Jidokwan Taekwondo visar man upp kyekpa (krossteknik). 

Krosstekniker skall tränas under instruktörens uppsikt. 

Tänk på att det finns en skaderisk! 

Eleven skall först behärska tekniken och kunna förstå vikten av riktig impact!
Krosstekniken är ett test på Din mentala fokusering (chojum), teknik och kraft (himm).

Till 2 Gup visar man följande krosstekniker:

1. Dollyo Chagi & Yop Chagi utan att sätta ned foten- 2 brädor

Twio Dwit Chagi

2. Twio Dwit Chagi -2 brädor

Twio Dwit Chagi

VIKTIGT!

• Börja med att måtta och utföra slaget eller sparken långsamt.
• Du skall sikta igenom både brädan och hållaren!
• Ladda nu ur med fullt fokus, teknik & kraft!

BUKI (WEAPONS): JO

Jo is a staff that is about 128 cm long (in Japanese measurements 4 shaku, 2 sun and 1 bu).

Sometimes you can come across slightly different names, such as tsue (zue), sutteki and tanjo, but with different meanings.
This can be confusing!

Tsue (or zue) as a term began to be used during the Meiji period for a “cane”, but tsue and jo mean the same thing. Tsue is the pronunciation in kun’yomi (the Japanese pronunciation), jo is the pronunciation in
on’yomi (the Sino-Japanese pronunciation) of the same kanji character.
Sutteki is a “walking stick”. Tanjo is a shorter version of jo, “a short Jo”, usually about 1 meter in length (i.e., almost the same length as a hanbo, about 90 cm in length).

Jo

A jo staff consists of three different parts:

• The shaft
• Josaki, the front end, the “jo-tip”
• Jobi, the rear end, the “jo-tail”

IAIJUTSU: Ichienso

Ichienso

Kata Jumonji no Ken startar i sittande med Ichienso. Man utför en stor cirkulär rörelse långsamt med händerna. Hitta en lugn andningsrytm. Man avslutar i Oshin no Kamae.

Ichienso betyder ”att bli ett med universum”.

Enso är den symboliska cirkeln inom Zen-meditation, the ”Circle of Enlightenment”.

BUKI (WEAPONS): KODACHI

Kodachi is the name of the short sword. Kodachi is sometimes casually referred to as shoto or wakizashi.

Kodachi

• Shoto means “small sword” and is the name of short swords, where the blade is between 1-2 shaku (30-60 cm) long. Ex: kodachi, wakizashi.
• Kodachi means “little great sword” and was a shorter version of the long sword tachi, which was used mainly before the 15th century (Kamakura period). A kodachi is shorter than 2 shaku (< 60
  cm).
• Wakizashi is often called the “short walking sword” but is a term for a shoto sword with a blade that is between 1-2 shaku (30-60 cm) in length. It is like a katana but is shorter and usually
  shorter than a kodachi. Unlike katana, you were allowed to wear your wakizashi indoors.
  

The wakizashi and katana were carried as a pair of swords, daisho. A pair of swords was a symbol of the Samurai class, but not all samurai could afford a daisho.
Wakizashi was also used as an auxiliary weapon and sometimes to commit seppuku (suicide). Sometimes both swords, the daisho, were used simultaneously during combat (Nito or Ryoto Jutsu).

BUKI (WEAPONS): BOKKEN (BOKUTO)

In Kenjutsu with practice with bokken. Bok–ken means ”wooden-sword”. It is an abbreviated translation of boku–to. Boku means “wood” and ken or to means “sword”.
During our Kenjutsu training, we usually practice without the tsuba (guard plate) mounted to the wooden sword.

BUKI (WEAPONS): NIHONTO- the JAPANESE SWORD:

Nihonto, the Japanese sword, was regarded as the soul of the warrior. Sword making was almost a spiritual craft and occupation, many blacksmiths were also Shinto priests at the same time.

An important concept in some ancient sword schools (e.g., Shinkage Ryu and Katori Shinto Ryu) was Satsujinken/Katsujinken, the “life-taking sword/ life-giving sword”. This is an ethical principle: a sword used to kill with can also be used to save or give life, to protect the weak. This would serve as a ethical guideline to prevent situations from being resolved solely by lethal force. You had to think twice before drawing your sword. Could one prevent evil in a confrontation by sparing the life of one’s enemy or opponent?

THE ARTS STUDIED IN THE PROGRAM: JUTTE JUTSU

Jutte (or Jitte) is weapon that is associated with the police samurai. It became something of their symbol, synonymous with today’s police badge. It was worn by all police officers, regardless of rank.

The jutte is an ancient weapon, which began to be used as early as the Muromachi-period (1336-1573) by samurais with police duties.
Jutte means ”ten hands”.

Jutte looks a lot like a sai, but with only one guard and hook. It was a hooked metal or wooden stick, about ca 30-60 cm long (the modern version about 45 cm). Its use was
wide and varied:

Jutte

• With the hook, kagi or yoku, you could hook clothes or perform joint locks/restraining locks
• You could hit various forms of atemi or use it as a pure baton
• With the hook, kagi or yoku, you could catch the attacker’s weapon (the blade of the sword), after first
  parrying the weapon
  

Jutte jutsu is practiced in some koryu, often as an addition to the main style, or sometimes as a separate school:

• Ikkaku Ryu Juttejutsu is trained in Shinto Muso Ryu Jodo. In some kata, jutte and tessen (fan) are used at the same time.

• In Bujinkan, for example, Kukishinden Ryu Juttejutsu, is trained.

• In the classical school Masaki Ryu, Edo Machikata Juttejutsu, is trained. The school’s syllabus also includes some of the other classic police weapons and arts, such as kusarigama, manriki gusari and hojojutsu.

• In some modern Taihojutsu systems, Jutte is also trained to higher Dan grades, as a historical orientation.

Kata: Kojo no Sai

Den äldsta bevarade Saijutsu katan är nog Kojo no Sai från familjestilen Kojo Ryu.

Namnet betyder ”Kojofamiljens Sai”

Den har troligen tränats redan på 1600-talet. Familjenklanen Kojo var immigranter från Södra Kina. Den kinesiske motsvarigheten till Sai heter Gen på kinesiska.

Familjen Kojo var en av de 36 familjklaner som immigrerade från Fukien-provinsen i Södra Kina till Okinawa 1372. Familjerna bosatte sig i Kumemura nära staden Naha. De kom att utgöra en av Ryukyu-öarnas främsta kampkonstfamiljer. Familjen Kojo fick uppgiften att skydda och vakta slottet i Shuri, ett hedersuppdrag som sedan gick i arv.

Kugusuku är familjenamnet på Okinawianska.

Vi tränar Kojo no Sai till:

• 3 Dan svart bälte Koyama Ryu Kobudo (Taigishin-Kan Okinawa-den Koyama Ryu)

Filmlänk- exempel på ett utförande: https://youtu.be/GrFU9L8HkTI?si=gufJMt6fKQMgdN-F

Budōns biomekanik: Kroppens tyngdpunkt

Kroppens tyngdpunkt är viktig inom all kampsport. Det blir kanske mest tydligt när vi kommer till vissa kasttekniker och newaza.

Tyngdpunkten:

• Tyngdpunkten är en punkt där kroppsmassan är balanserad i alla riktningar, i förhållande till kroppsrörelsen (dvs. tyngdpunktens position är dynamisk, den varierar under utförandet av olika tekniker).

• På en stillastående människokropp är tyngdpunkten belägen under en tum nedanför
naveln för män, hos kvinnor är den centrerad lite lägre. Man kan använda bältesknuten som markör av centrum.

I både kasttekniker och newaza är det viktigt att kontrollera både sin egen tyngdpunkt och sin motståndares. Exempel:

• I många framåtriktade kast måste du komma under motståndarens höfter (under navelnivån) för att kontrollera motståndarens tyngdpunkt. Typexemplet är ju en O goshi.

• I Newaza måste Du i alla fasthållningar (osaekomi waza) hålla höften i en så låg position som möjligt. Du skall vara ”grounded”. Med Din tyngdpunkt nära mattan kan du skapa en stark bas.