OM KORYU

Koryu betyder ”gammal stil, gammal skola”. En term som används för skolor och stilar (ryu, ryuha) som etablerades före Meiji-restaurationen år 1868 (Japans modernisering, slutet på samurajepoken).

Vad som får räknas som en Koryu är hårt reglerad i Japan. En bland instanserna som klassificerar Koryu i Japan är Nihon Kobudo Kyokai. Ca 80-talet skolor finns här registrerade från Edo-perioden.
Exempel på klassiska Koryu är Kito Ryu Ju Jutsu, Takenouchi Ryu Ju Jutsu, Hontai Yoshin Ryu Ju Jutsu, Shindo Yoshin Ryu och Katori Shinto Ryu.

Typiskt för en Koryu är att skolan går i arv (i en obruten arvslinje) och att skolans överhuvud, Soke (ung. familjens eller husets överhuvud), ärver sin titel. Det här systemet med familjär nedärvning heter också Iemoto, ett system som
också används inom andra japanska traditionella arter (kalligrafi, blomsterarrangemang, teceremoni).
I en Koryu där Soke är inaktiv på grund av sjukdom, ointresse eller saknas (bruten arvslinje) skapas ibland en instruktörslinje istället för en familjär arvslinje. Den oftast mest seniora Shihan utses då till Shihanke, som får uppdraget att leda skolan. Ett annat sätt var att utse en Soke Dairi, en ställföreträdare som fick sköta skolan. I rollen
kunde ingå att uppfostra nästa blivande soke. Varje skola var suverän och hade sin modell.

En klassisk Koryu är inriktad på tekniker för strid och man använder sig uteslutande av Menkyo-systemet för gradering.
I många fall är det också svårt att bli antagen som elev, detta skall ses som ett stort privilegium. Man söker inte efter några stora grupper av nybörjare. Man är mer intresserad av att finna den elev som på sikt kan föra traditionen vidare.
Nyumon (initieringen, introduktionen) är processen då man har antagits som formell elev (efter en tids introduktion). Ibland
kompletterades den med kishomon, en skriftlig ed. Några koryu krävde också att man avlade en keppan, en rituell blodsed. Alla som hade accepterats som elev fördes därefter in i eimeiroku, registerboken.

En annan aspekt av klassisk koryu-träning är det religiösa eller andliga inslaget, ofta med en blandning av esoterisk Shinto och/eller Mikkyo Buddhism.
En vanlig tro är att allt som tränas inom en koryu kommer från grundaren. Tvärtom, även inom en klassisk skola var man tvungen att följa med utvecklingen. En utveckling som hela tiden fick anpassas. Det berättas ofta om att vissa
skolor var hårt knutna till en domän och dess daimyo. Faktum är att en daimyo ofta hade flera koryuskolor knutna till sig. Man förstod att mångfaldhet kunde vara en styrka i strid.

Under Edo-perioden etablerades en del Omote ryu, en skola strikt knuten till sin domän och daimyo. Här fick endast samurajklassen träna. De flesta äldre skolor var dock inte omote ryu.
En del samurajer gjorde sin pilgrimsfärd, musha shugyo (krigarens resa) för att kunna förfina och testa sina kunskaper.
Under sin pilgrimsfärd besökte man andra skolor, men man kunde också anta utmaningar eller ta ströjobb som livvakt eller legosoldat. Den här typen av pilgrimsfärd har sitt ursprung från Zenmunkarnas motsvarighet, angya (som
utfördes innan de fick sin upplysning och insikt).

Kommentar: En vanlig grov västerländsk missuppfattning är att Soke är det samma som stilchef eller stilgrundare. Det blir därför lite fel när moderna stilgrundare kallar sig för Soke.
En mer korrekt benämning på en stilgrundare är Kaiso eller Ryuso.

JAPANSKA BUD(O)ORD: Iaido

Nu skall vi lära oss lite mer Budojapanska (min tanke) genom namnen på våra olika japanska kamparter.
Varför? På det här sättet kan vi lära oss namn på olika traditioner, filosofier och principer.

IAIDO:
Iaido 居合道 översätter vi ofta till ”konsten (vägen) att dra svärdet”. Ibland kan användningen av termen upplevas förvirrande. Inom vissa skolor används benämningen för de sittande svärdsteknikerna. Vad är då den egentliga betydelsen?

Iaido skrivs med tre tecken, I-Ai-Do.

Det första tecknet, I , betyder ungefär ”att vara” eller ”att sitta ned”. Som alltid med japanskan, så finns det flera betydelser och uttal. I kommer från iru. Tecknet 居 uttalas:

kyoon’yomi (det sino-japanska uttalet av kinesiska tecknen) med betydelsen ”att vara”, ”att finnas”.

ikun’yomi (det japanska uttalet) med betydelsen ”att vara” eller ”att sitta ned”

Det andra tecknet, ai 合, betyder ”att möta” eller ”harmoni”.

De två första två tecknen i kombination, 居合 betyder Iai (I-ai). Detta har en djupare innebörd.
Det finns egentligen ingen direkt översättning av Iai. Den beskriver egentligen ett möte och kanske mer hur man möter sin kontrahent med svärdet eller kanske att i sittande kunna möta, vara förberedd och kunna harmonisera med sin omgivning.

Det tredje tecknet, 道, dō, betyder väg. Innebörden av do kan dock vara flera: väg, den rätta moraliska vägen eller vägen att utföra en traditionell konstart. Tecknet kan också uttalas michi. Det finns två sätt att uttala kanjitecknen, do (on yomi, sino-japanska, kinesiskt sätt) och michi (kun yomi, japanskt sätt). Do har sitt ursprung i mandarin-kinesiskans dào.

Då är det viktigt att också komma ihåg att Iaido är just en av de klassiska Budoarterna, en av vägarna eller konstformerna att uppnå Zen (en Zendo). Dvs Iaido är ingen Bujutsu, där syftet är att träna teknikerna enbart i stridssyfte.

OM WADO JUTSU

Träningen i Wado Jutsu organiseras av Wado Jutsu Sweden, som idag leds av Shihan
Peter Rosendahl
7 Dan Kyoshi och Shihan Henrik Hansson 7 Dan Kyoshi.

Wado Jutsu kan beskrivas som länken
mellan Shindo Yoshin Ryu Ju Jutsu och Wado Ryu Karate Do.
Träningen är baserad på olika kata. Fokus i Wado Jutsu ligger på tillämpningarna av Wado Ryu:s olika partekniker, med sitt ursprung i Shindo Yoshin Ryu Ju Jutsu. Man lägger fokus på träning och förståelse av inashi, maai, seichusen, kuzushi och kansetsu waza.

I Wado Jutsu är kataträningen uppdelad i 5 delar:

  1. Tillämpningar på samtliga partekniker i Wado Ryu
    (utom tanto- tachi- och idori)
  2. Majiru Waza (blandade Ju Jutsu-tekniker)
  3. Bokken Waza (tachi waza, svärdstekniker)
  4. Tanto Waza (knivtekniker)
  5. Tatami Waza/Idori (sittande tekniker)

Kata Tachi Otoshi (kodachi)

Vi tränar en kata med kodachi till högre nivå, Tachi otoshi. Den har sitt ursprung i skolan Takenouchi Ryu Ju Jutsu (Torite, Koshinawari)

Takenouchi Ryu är en jujutsustil utvecklad år 1532 av Takeuchi Hisamori. Skolan växte sig oerhört populär i Japan. Dess bas är jujutsu i full rustning, ämnad för slagfältet. Skolan innehåller också flertalet vapentekniker (kenjutsu, yarijutsu,
naginata, bo).

TACHI OTOSHI:

Katan Tachi otoshi lär oss något om det tänkbara ursprunget till Iriminage. Uke anfaller med bokken och Tori försvarar sig med kodachi.
Utförande:

1. Uke tar från Seigan no Kamae högersteg bak och intar Jodan no Kamae

2. Tori tar högersteg bak från Seigan no Kamae intar Koshi gamae.

3. Uke tar högersteg fram och hugger med Shomen uchi.

4. Tori tar ett vänstersteg fram och passerar med irimi på utsidan. Höger Kote uchi mot ukes handled. Rotera in bakom Uke och greppa runt nacken, vänster hand trycker ned ansiktet samtidigt som höger hand stöter in Tsuki mot ukes hals. Behåll Din tsuki och lägg ned Uke med Iriminage, skär av svärdshanden.

JAPANSKA BUD(O)ORD: Hojutsu

Nu skall vi lära oss lite mer Budojapanska (min tanke) genom namnen på våra olika japanska kamparter. Varför? På det här sättet kan vi lära oss namn på olika traditioner, filosofier och principer.

HOJUTSU:

HōJutsu (砲術), är skjuttekniken med handeldvapen (musköt, gevär).

Första tecknet uttalas ho och betyder ungefär gevär eller bössa. Det andra tecknet, , uttalas Jutsu och betyder teknik.

Ho Jutsu tillhör Koryu Bujutsu. Hojutsu uppstod under Sengoku-perioden i och med att portugiserna introducerade handeldvapen i Japan. Hojutsu tränas fortfarande av några klassiska skolor. Skytten benämns hoshi. Se filmlänk:

OM NITEN ICHI RYU RYOTO JUTSU (NITO)

Niten Ichi Ryu betyder ”två himlar som en-stil/skola”.

Den grundades av Miyamoto Musashi (1584-1645), historiens kanske mest kände samuraj, även om han under större delen av sitt liv levde som en ronin (herrelös samuraj). Han
gjorde sig också ett namn som filosof, författare, skicklig målare och kalligraf.
Ryoto Jutsu är tvåsvärdstekniken. Det hävdas ofta att Miyamato Musashi utvecklade tekniken, men Ryoto Jutsu ingår i många tidigare svärdsskolor, bl.a. inom Katori Shinto Ryu.
Musashis bakgrund var framförallt Enmei Ryu och Tori Ryu, stilar grundade av hans farfar respektive hans far.
Som grund för hans egen stil, Hyoho Niten Ichi Ryu, så lade han fokus på Kenjutsu och Nitoken (tvårsvärdstekniken).
Skolan har ingen ärftlig arvsgång och saknar därmed således en soke.
Karaktäristiskt är stilens effektivitet och den totala avsaknaden på onödiga och överdrivna (flashy) rörelser.

Musashi deltog själv i strid flera gånger. Han gick obesegrad ur mer 60 dueller (han nämner dock en oavgjord). Den första duellen gick han redan som 13-åring. Stilen bygger på de tekniker som han själv använde sig av i strid och alla dueller.
Även om Musashis huvudfokus var Kenjutsu och Nitoken, så innehåller stilen även Kodachi Jutsu och Bojutsu.
Hans skola och principer dokumenterade han i den välkända boken Go Rin no Sho (”Fem Ringars Bok”). Boken finns i många översättningar. Vår aikidoka, Stefan Stenudd Shihan, har gjort en fin översättning!

Niten Ichi Ryu tränas fortfarande inom flera japanska dojo.

JAPANSKA BUD(O)ORD: Hanbo jutsu

Nu skall vi lära oss lite mer Budojapanska (min tanke) genom namnen på våra olika japanska kamparter. Varför? På det här sättet kan vi lära oss namn på olika traditioner, filosofier och principer.

HANBO JUTSU:

Hanbo Jutsu , 半棒術, är tekniker med den korta staven. Han betyder halv. Så, egentligen blir den strikta översättningen tekniker med halvbo (”half staff ”). Traditionellt är längden av en Hanbo 3 shaku = ca 90 cm, dvs halva längden av en bostav (rokushaku bo= ca 180 cm). Jutsu () betyder teknik.

KATA SENTE ENBIDAOSHI

NÅGRA ANDRA KATA FRÅN KASHIMA no TACHI (KASHIMA SHINTO RYU/ KASHIIMA SHIN RYU):

Många skolor vill ju hävda sitt ursprung från Kashima helgedomen. Kashima no Tachi är sannolikt de tidigast äldst bevarade kenjutsuteknikerna (ca 1600 år sedan), det som blev grunden till alla senare skolor. Troligtvis grundades den redan runt år 340 e.Kr. av Kuni Nazuma Hito, i närheten av templet Kashima Jingu.

Här kommer en Kata från Kashima Shinryu.

Nedanstående kata lär i första hand ut hur man använder tsuka (svärdskaveln) i strid.

SENTE ENBIDAOSHI
Uke anfaller plötsligt med Shomen uchi. Tori möter uke från mu-gamae, utför parad med Nagashi och slår ned uke med Tsuka ate.

En annan tillämpning av Tsuka ate är att stöta mot menpo (ansiktsmasken).

Kassen dachi är Kata som bygger på att kampavståndet plötsligt minskar (på slagfältet).

Filmlänk: https://youtu.be/1S_KwRZIqYg

CV Kobudo & Kobujutsu

2015: Kishomon/Entry certificate, the Sandor’s Institute of Japanology.
2017: Shoden-Ho Jikisan Uchideshi, Zen Nihon Dento Miura-Ryu Yawara Sohei-Ha
2019: Mokuroku Shinkage Ryu Hyoho (Institute of Japanology & Hosokawa Dojo Sweden, Saiko Shihan Alf Roslund och Shihanke Hiroshi Hosokawa)
2019: Renshi Kobudo(Institute of Japanology & Hosokawa Dojo Sweden, Saiko Shihan Alf Roslund och Shihanke Hiroshi Hosokawa)
2021: Kishomon/Entry certificate, Kage Ensoden Ryu, Institute of Japanology & Shihankei Alf Roslund.
2021: Sweden Branch Director, Aikijujutsu Kobudo Kenkyukai.

KUZUSHI no ITSUTSU no TACHI

I kenjutsu kata tränar man med bokken mot bokken, där man slår sin bokken mot motståndarens bokken. I riktig strid slår man däremot aldrig ihop sina svärd, då detta kan förstöra klingan.
Alla hugg och blockeringar i kenjutsu syftar egentligen till att träffa de öppningar som finns i motståndarens rustning.
Dessa tillämpningar för strid kallas inom Katori för kuzushi. Den länkade filmen visar tillämpningarna från Kata Itsutsu no Tachi.

Nu kanske många blir förvånade! Ofta används ju bunkai eller oyo waza för att beskriva tillämpningar, men kuzushi betyder egentligen ”att bryta ned”. Det är ju så vi känner igen ordet i samband med balansbrytning.
I det här sammanhanget, Kenjutsukata, så syftar det på att vi bryter ner kata i de viktiga stridstillämpningarna.

Filmlänk: https://youtu.be/8aeWU8CYl5M