JAPANSKA BUD(O)ORD: Sojutsu

Nu skall vi lära oss lite mer Budojapanska (min tanke) genom namnen på våra olika japanska kamparter. Varför? På det här sättet kan vi lära oss namn på olika traditioner, filosofier och principer. 

När det kommer till uttalet av de olika kanji-tecknen, så är det viktigt att komma ihåg att varje kanji har två olika uttalssätt:

• On’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen (i sammansatta ord/kombinerade tecken)

Kun’yomi, det japanska uttalet av kanji-tecknen

När det gäller arter som har sitt ursprung på Okinawa och Ryukyu-öarna, så förekommer ord på uchinaaguchiokinawianska. Det är eget språk som skrivs med katakana.

SOJUTSU (bilden är lånad):

Sōjutsu (槍術), översätts oftast till ”spjuttekniken”, dvs tekniken att strida med spjutet, yari (槍,). Sojutsu är uttalet på on’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen (används i sammansatta ord/kombinerade tecken). Men hur används ett yari och vad är egentligen korrekt?

Sōjutsu (槍術) skrivs med två kanji-tecken:

• Det första tecknet, 槍, betyder ”spjut” eller lans”. Det uttalas ”So” på on’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen. ”Yari” är däremot uttalet på kun’yomi, det japanska uttalet av kanji-tecknen.

• Det andra tecknet, 術, jutsu, betyder teknik, i betydelsen en teknik ämnad för strid, för slagfältet.

Under medeltiden blev Yari, tillsammans med bågen, de viktigaste vapnen. Spjutet gick att använda både till häst och av fotsoldater (ashigaru). Tillverkningen var snabb och billig. Sojutsu blev en viktig ingrediens i de klassiska bujutsuskolorna. Idag tränas Sojutsu av rätt få skolor. De som idag har kvar Sojutsu är tex Tenshin Shoden Katori Shinto Ryu och Hōzōinryū. Det hävdas också att Katori Shinto Ryu var den skola som först införlivade Sojutsu i sin katalog.

Åter till början! Den vanliga accepterade översättningen av Sojutsu är spjuttekniken, vilket nog egentligen borde vara lanstekniken. Tänk på hur ett yari används! Det används i en fäktningform under närstrid, mer som en lans. Ett spjut kastar man däremot! Jag vill nog hävda att Sojutsu-utövaren är mera en lansiär än en spjutkastare!

Taekwondo terminologi: Agwison

Inom Taekwondo använder vi koreanska namn på teknikerna. Dessa kan variera en del beroende på stil, kwan och förbund. Det finns också flera översättningssystem som gör att uttal kan skilja sig åt. Koreanskan har ett eget alfabet, hangul. Före introduktionen av hangul, så använde man de kinesiska tecknen (hanja på koreanska. Det innebär att vissa termer har ett koreanskt uttal och andra har ett sino-koreanskt uttal. Dvs. det koreanska uttalet av de kinesiska tecknen. Exempel på detta är ordningstalen (il, ee, sam).

Nu har vi kommit till en genomgång av namnen på olika delar av kroppen, kroppsdelar. Vi skall också göra en jämförelse med japanskan (kan ju vara givande för oss som förutom Taekwondo också tränar någon form av japansk Budo).

AGWISON (bilden är lånad):

Agwison, 아귀손, är området mellan tummen och pekfingret. En vanlig översättning som stöter på är ”arc hand”. Agwison skrivs:

• 아귀손 med hangul, det koreanska alfabetet

Ursprunget till ordet kommer sannolikt som en låneöverstättning av kinesiskans 虎口‎. En tidig översättning till koreanska var 손범아귀, där den ordagranna betydelsen blev ”hand” + ”tiger” + ”mun”.

Inom japansk Budō brukar man benämna samma område på handen för toho.

JAPANSKA BUD(O)ORD: Sogo bujutsu

Nu skall vi lära oss lite mer Budojapanska (min tanke) genom namnen på våra olika japanska kamparter. Varför? På det här sättet kan vi lära oss namn på olika traditioner, filosofier och principer. 

När det kommer till uttalet av de olika kanji-tecknen, så är det viktigt att komma ihåg att varje kanji har två olika uttalssätt:

On’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen (i sammansatta ord/kombinerade tecken)

• Kun’yomi, det japanska uttalet av kanji-tecknen

När det gäller arter som har sitt ursprung på Okinawa och Ryukyu-öarna, så förekommer ord på uchinaaguchiokinawianska. Det är eget språk som skrivs med katakana.

SOGO BUJUTSU:

Sogo bujutsu 総合武術 är benämningen för en sammansatt komplett stridsteknik. Sogo bujutsu är uttalet på On’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen (används i sammansatta ord/kombinerade tecken). Sogo bujutsu skrivs med fyra olika kanji-tecken:

• Det första tecknet, 総, So, betyder ”spjut”, det andra tecknet 合, Go, betyder ”fem”. Kombinationen av de första två tecknen uttalas sogo, som istället betyder integrerad, sammansatt eller komplett. Sogo är uttalet på on’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen.

• De sista två tecken, 武術, uttalas Bujutsu som betyder stridsteknik. Bujutsu är uttalet på on’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen. Bujutsu är en term som innebär den rena praktiska användningen av tekniker i strid, dvs tekniker ämnade för slagfältet.

Så ordagrant betyder Sogo bujutsu en sammansatt (komplett) stridsteknik avsedd för slagfältet. Benämningen används framförallt för att beteckna vissa av de äldre klassiska Koryu-skolorna. En Sogo bujutsu är en komplett stridsteknik. För slagfältet, så var man tvungen att behärska förutom handgemäng (Ju Jutsu/Yawara), också flera olika vapenformer. Vanligen kombinerade man tekniker från olika ryu till en sogo bujutsu, en komplett stridskonst.

Några av de klassiska Sogo bujutsu-skolorna är t.ex Tenshin Shoden Katori Shinto Ryu och Tsutsumi Hōzan-ryū Ju Jutsu.

Ibland hör mm också benämningen Sogo Budō. Då menar man ofta vissa av de sammansatta modernare Budoarterna (Gendai Budō). Det främsta exemplet här är nog Minoru Mochizukis Yoseikan Budō, ett sammansatt system av tekniker och Kata från Gyokushin Ryu Ju Jutsu , Daito Ryu Aiki Jujutsu, Aikido, Kodokan Judo, Shotokan Karate och Katori Shinto Ryu.

Taekwondo terminologi: Sijak!

Inom Taekwondo använder vi koreanska namn på teknikerna. Dessa kan variera en del beroende på stil, kwan och förbund. Det finns också flera översättningssystem som gör att uttal kan skilja sig åt. Koreanskan har ett eget alfabet, hangul. Före introduktionen av hangul, så använde man de kinesiska tecknen (hanja på koreanska. Det innebär att vissa termer har ett koreanskt uttal och andra har ett sino-koreanskt uttal. Dvs. det koreanska uttalet av de kinesiska tecknen. Exempel på detta är ordningstalen (il, ee, sam).

Vi skall börja lära oss lite koreanska och börjar med lite av de kommandoord som vi använder i vår dojang. Vi skall också göra en jämförelse med japanskan (kan ju vara givande för oss som förutom Taekwondo också tränar någon form av japansk Budo).

SIJAK:

Sijak, 시작, betyder ”att börja” eller ”att starta”. Som kommandoord blir betydelsen börja! Antalet transkriberingsförslag är flera: ex Shijak. Vilket som används kan variera från kwan till kwan och från tradition till tradition. Ursprungligen är det ett sino-koreanskt ord. Sijak kan skrivas på två sätt:

• 시작 med hangul, det koreanska alfabetet

始作 med hanja, de kinesiska tecknen i kombination, där det första tecknet betyder ”att börja” och det andra ”att göra”, så i ren mening- att börja göra (någonting).

Det japanska uttalet av kanjitecknen blir hajime , med samma betydelse och innebörd som sijak.

JAPANSKA BUD(O)ORD: Shodo

Nu skall vi lära oss lite mer Budojapanska (min tanke) genom namnen på våra olika japanska kamparter. Varför? På det här sättet kan vi lära oss namn på olika traditioner, filosofier och principer. 

När det kommer till uttalet av de olika kanji-tecknen, så är det viktigt att komma ihåg att varje kanji har två olika uttalssätt:

• On’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen, i sammansatta ord/kombinerade tecken

• Kun’yomi, det japanska uttalet av kanji-tecknen

När det gäller arter som har sitt ursprung på Okinawa och Ryukyu-öarna, så förekommer ord på uchinaaguchi, okinawianska. Det är eget språk som skrivs med katakana.

SHODO:

Shodo 書道 är den japanska kalligrafikonsten, ”kalligrafins väg”. Shodo är en av de absolut äldsta traditionella japanska konstarterna. Bokstavligen betyder det ”skrivandets väg”. Shodo skrivs med två kanji- tecken:

• Det första tecknet, 書, Sho, betyder ”att skriva”. Sho är uttalet på on’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen. Kaku är uttalet på kun’yomi, det japanska uttalet.

• Det andra tecknet, –do, känner vi väl igen från vår Budoträning. Det betyder väg. Do är uttalet på on’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen. Michi är uttalet på kun’yomi, det japanska uttalet. Ursprunget kommer från mandarinkinesiskans tao (eller dao).

Shodo finns i flera olika stilar och är starkt knuten till Zenbuddhismens olika tankar och värderingar. Den har sitt ursprung från Kina och uppstod i Japan runt 600-talet. Huvudfokus i kalligrafikonsten att finna kopplingen mellan kropp och själ, samtidigt som man uttrycker en enkelhet och skönhet. Shodo kan man studera från grundskolenivå till universitetsnivå. De traditionella skolorna utdelar olika former av licenser (jämför med menkyo).

Taekwondo terminologi: Kyung ye!

Inom Taekwondo använder vi koreanska namn på teknikerna. Dessa kan variera en del beroende på stil, kwan och förbund. Det finns också flera översättningssystem som gör att uttal kan skilja sig åt. Koreanskan har ett eget alfabet, hangul. Före introduktionen av hangul, så använde man de kinesiska tecknen (hanja på koreanska. Det innebär att vissa termer har ett koreanskt uttal och andra har ett sino-koreanskt uttal. Dvs. det koreanska uttalet av de kinesiska tecknen. Exempel på detta är ordningstalen (il, ee, sam).

Vi skall börja lära oss lite koreanska och börjar med lite av de kommandoord som vi använder i vår dojang. Vi skall också göra en jämförelse med japanskan (kan ju vara givande för oss som förutom Taekwondo också tränar någon form av japansk Budo).

KYUNG YE:

Kyung Ye, 경례, betyder ”att buga”. Som kommandoord blir betydelsen buga! Antalet transkriberingsförslag är flera: Gyeong-nye, Kyŏng-nye. Vilket som används kan variera från kwan till kwan och från tradition till tradition. Ursprungligen är det ett sino-koreanskt ord. Kyung ye kan skrivas på två sätt:

• 경례 med hangul, det koreanska alfabetet

敬禮 med hanja, de kinesiska tecknen

Det japanska uttalet av kanjitecknen blir rei , med samma betydelse och innebörd som kyung ye.


JAPANSKA BUD(O)ORD: Ryu & Ryuha

Nu skall vi lära oss lite mer Budojapanska (min tanke) genom namnen på våra olika japanska kamparter. Varför? På det här sättet kan vi lära oss namn på olika traditioner, filosofier och principer. 

När det kommer till uttalet av de olika kanji-tecknen, så är det viktigt att komma ihåg att varje kanji har två olika uttalssätt:

• On’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen, i sammansatta ord/kombinerade tecken

• Kun’yomi, det japanska uttalet av kanji-tecknen

När det gäller arter som har sitt ursprung på Okinawa och Ryukyu-öarna, så förekommer ord på uchinaaguchiokinawianska. Det är eget språk som skrivs med katakana.

RYU:

Ryū (流) används huvudsakligen som ett suffix och översätts till skola, numer också stil. Användningen är bred, inte bara inom Budō, utan även i de andra traditionella konstarterna (ex kalligrafi, blomsterarrangemang).

Vad betyder Ryū egentligen? Kanjitecknet för ryu har ett kinesiskt ursprung. Den ursprungliga betydelsen är en strömning eller att flyta med. Skola blev senare den vanliga använda översättningen, sedermera stil. Tecknet för Ryū (流) kan uttalas på två sätt:

Ryū är uttalet på on’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen. I den här användningen har det betydelsen skola eller stil

Naga-su (eller nagare) är uttalet på kun’yomi, det japanska uttalet, Här får det betydelsen att flyta eller att svepas med. Vi känner igen det från Nagashi, i samband med taisabaki.

RYUHA:

Ryūha (流派) används ibland synonymt med Ryu. Ryuha är ett begrepp som främst används inom klassiska gamla Koryuskolor, även om det finns en användning också inom vissa moderna Budōarter (Gendai Budō). Vi känner igen det i tex Toyama Ryu Morinaga-ha eller Kase-ha Shotokan Ryu. Vanligen används det dock inte inom moderna Budōarter. Då skulle ju tex Iwama Ryu Aikido heta Iwama-ha Aikido eller Gojukai heta Yamaguchi-ha Goju Ryu.

Vad betyder egentligen tecknet för suffixet -ha, 派 ?

ha betyder förgrening, en gren av något. Så Ryuha är egentligen en gren av en skola eller ett system med ett egen strömning/tolkning/tankesätt av huvudskolan.

Det kan vara svårt att förklara! Vi får återigen blicka tillbaka mot historiken! Soke hade äganderätten till sin Ryu (Koryu), exempelvis Shindo Yoshin Ryu Ju Jutsu. En elev tillägnar sig skolans hela tradition och tekniker (exempelvis Menkyo/Gokui Kaiden, Hiden, Kuden). Denna väljer sedan sin egen riktning/tolkning, sin egen gren, Ryuha, exempelvis Takamura-ha Shindo Yoshin Ryu.

Så den fundamentala skillnaden är:

• Inom en Ryu, så följer alla egentligen samma väg, men med vissa undantag eller variationer, Ryuha

En annan liknelse jag hört är: om Soke är copyright-ägaren till sin Ryu, så är Ryuha franchisetagaren!

Taekwondo terminologi: Kihap

Inom Taekwondo använder vi koreanska namn på teknikerna. Dessa kan variera en del beroende på stil, kwan och förbund. Det finns också flera översättningssystem som gör att uttal kan skilja sig åt. Koreanskan har ett eget alfabet, hangul. Före introduktionen av hangul, så använde man de kinesiska tecknen (hanja på koreanska. Det innebär att vissa termer har ett koreanskt uttal och andra har ett sino-koreanskt uttal. Dvs. det koreanska uttalet av de kinesiska tecknen. Exempel på detta är ordningstalen (il, ee, sam).

Vi skall börja lära oss lite koreanska och börjar med lite av de kommandoord som vi använder i vår dojang. Vi skall också göra en jämförelse med japanskan (kan ju vara givande för oss som förutom Taekwondo också tränar någon form av japansk Budo).

KIHAP:

Kihap 기합 används ofta som ett kommandoord inom Taekwondo och andra koreanska kampsporter! Ofta översätts det till skrik! Vanligen använder man det före, under eller efter en teknik. Men vad är egentligen den rätta betydelsen?

Kihap är ett sätt sino-koreansk ord med ursprung från mandarinkinesiskan ord qìhé . Kihap består av två ord Ki– och hap, det kan skrivas på två sätt:

• 기합 med hangul, det koreanska alfabetet

氣合 med hanja, de kinesiska tecknen

Det japanska uttalet av kanjitecknen blir kiai, med samma betydelse och innebörd som kihap.

Det första ordet (eller tecknet), Ki, betyder egentligen livsenergin (livskraften). Hap betyder att samla eller koordinera (i det här fallet kraften). Så betydelsen av Kihap är egentligen inte skrik. Kihap betyder att man samlar och fokuserar ens livsenergi, ens kraft (som mynnar ut i och frigörs i ett skrik).

JAPANSKA BUD(O)ORD: Kyudo

Nu skall vi lära oss lite mer Budojapanska (min tanke) genom namnen på våra olika japanska kamparter. Varför? På det här sättet kan vi lära oss namn på olika traditioner, filosofier och principer. 

När det kommer till uttalet av de olika kanji-tecknen, så är det viktigt att komma ihåg att varje kanji har två olika uttalssätt:

• On’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen, i sammansatta ord/kombinerade tecken

• Kun’yomi, det japanska uttalet av kanji-tecknen

När det gäller arter som har sitt ursprung på Okinawa och Ryukyu-öarna, så förekommer ord på uchinaaguchiokinawianska. Det är eget språk som skrivs med katakana.

KYUDO:

Kyudo ,弓道 , är namnet på den moderna formen av det japanska bågskyttet. Kyudo betyder ”bågens väg”. Kyudo är uttalet på on’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen. Kyudo stavas med två olika kanji-tecken:

• Det första kanji-tecknet, , betyder båge och uttalas kyuon’yomi (det sino-japanska uttalet), men yumikun’yomi (det japanska uttalet)

• det andra tecknet, , betyder väg och uttalas doon’yomi

Kyudo är en modern Budōart, en Gendai Budō, som bygger på de medeltida Kyujutsu-teknikerna, dvs hur bågskyttet användes i strid. Det som är karaktäristiskt är den extremt långa bågen (kan vara över 2 meter), yumi. Bågen är också asymmetrisk och pilarna är ca 1 meter långa. Bågen, yumi, uppkom möjligen redan runt 500 år f.Kr. Runt 1100-talet började den bli ett mycket använt vapen av den stridande samuraj-klassen. Under 1500-talet började skjutvapen göra sitt intåg i Japan och bågskyttet tappade mycket av sin funktion. Arten bevarades dock av framförallt zen-munkar och delar av Japans överklass, som en form av mental och fysisk träning. Först i slutet av 1800-talet började Kyudo etableras som en sport. Kyudo har alltid varit starkt förknippad med Zenbuddhism och ett av främsta målen med träningen är att komma i harmoni och mental balans.

Taekwondo terminologi: Junbi

Inom Taekwondo använder vi koreanska namn på teknikerna. Dessa kan variera en del beroende på stil, kwan och förbund. Det finns också flera översättningssystem som gör att uttal kan skilja sig åt. Koreanskan har ett eget alfabet, hangul. Före introduktionen av hangul, så använde man de kinesiska tecknen (hanja på koreanska. Det innebär att vissa termer har ett koreanskt uttal och andra har ett sino-koreanskt uttal. Dvs. det koreanska uttalet av de kinesiska tecknen. Exempel på detta är ordningstalen (il, ee, sam).

Vi skall börja lära oss lite koreanska och börjar med lite av de kommandoord som vi använder i vår dojang. Vi skall också göra en jämförelse med japanskan (kan ju vara givande för oss som förutom Taekwondo också tränar någon form av japansk Budo).

JUNBI!

Junbi är ett kommandoord med betydelsen ”Förberedda!”, som kommer av verbet att förbereda, att vara redo, färdig. Junbi kan skrivas på två sätt:

준비 med hangul, det koreanska alfabetet

準備 med hanja, de kinesiska tecknen

Det japanska uttalet av de kinesiska tecknen (på on’yomi, dvs sino-japanska) blir också Junbi, med samma betydelse. Det vanligaste inom japansk Budō är dock att man istället använder det japanska ordet Yoi (som har samma betydelse).