THE INSTRUCTOR ACADEMY: SOME ADVICE WHEN TRAINING CHILDREN

Some general advice when teaching children:

It is important that we always train techniques on both sides. We do not practice joint locks or neck locks with children.

What is good to think about in different age groups?

The small kid’s (age 5-7 years):
Small kids are active and curious. They like to make new friends in groups. They like games with simple rules.
The coordination between vision (eyes) and limb movements is not yet full developed.
You have to change technique often, otherwise it is easy for them to lose interest. When instructing, it is important not to get stuck
too many details, associate and use similes instead.
The most important thing is to conduct an all-round basic training with simpler preparatory techniques, gymnastics and games. Keep going though the discipline! Children like to learn which rules apply.
In other words, the goal here is to teach general motor skills and practice different movement patterns. Movement learning becomes more important than strict technical learning. At this age, training once a week is quite enough.

The child group (8-12 years):

Now the school-age starts. It becomes more important to succeed and to compare oneself with others. The children’s attention is sharpened and they are able to train longer on technical details. At the same time, they often require more detailed explanations of techniques and question more out of pure curiosity. Motor skills, balance and coordination are better developed.
After the age of 9-10, they also get better combination motor skills.
The most important thing is continued technical skills training and you can more specifically start training the various physical qualities.
The interest in competition becomes more tangible and this is an appropriate age for an introduction to competition training.

Cadet training (age 13-15 years):
Now a lot happens to the body and everything else that puberty entails! You have to get used to your new one changed body. Old techniques may need to be relearned. A certain uncertainty can become a prominent sign.
At this age, you can increase both the training dose and the technical difficulty. One should not forget that adapt the training to the individual’s conditions. Offer an all-round training and avoid premature specialization.
Also, avoid focusing solely on competition results! The cadets must learn all aspects of our martial art.

Today, the focus is increasingly on a much too early elite investment. With our concept (which also a lot of research confirms), then an all-round training (without early elite pressure) probably gives better results and success even in the years after child training. Maybe you will also get a body without injuries and continued motivation!

THE INSTRUCTOR ACADEMY: IMPORTANT TO CONSIDER WHEN TRAINING CHILDREN

The first important insight for the child instructor is to be aware that ”children are not small adults”.

We offer a unique cross-training for children with Ju Jutsu, Judo and Taekwondo.
The training for the smallest kids (ages 5-7 years) is primarily focused on balance, body awareness and motor skills.

The training program for children from the age of 8 provides a good basis for a continued future Budō training while developing balance, coordination and motor skills.

What should the children’s training look like?

This is dependent on both the children’s age and developmental phase.

The the growth in length takes place from the growth-plates (epiphyses) of both the spine and the long diaphyseal bones. An extremely heavy load and violence against the epiphyses can damage them with a growth deformity as a result. Therefore, do not expose children to
heavy strength training with weights! Instead, use the body as a load. For the same reason, we also avoid locks to the joints.

The growth spurt varies in girls and boys. In girls, the spurt can start around the age of 10 and it is frequent completed at the age of 14-16. Boys are a little later in their growth spurt, around 14-18 years. The growth in length can be quite pronounced for a relatively short time. You get a new body and old learned techniques no longer fit your new body. The technique may need to be corrected as the body grows.

As for aerobic training (cardio training), it has a good effect from the age of about 8.
Anaerobic training (lactic acid training) does not suit growing children physiologically and is rather pointless. It can rather make them lose both motivation and interest in sports instead.

As with adults, flexibility training (e.g. stretching) is both performance-enhancing and injury-preventing.
In addition, perhaps the children’s years are just the right age to start with a flexibility-routine. An extreme streching routine is , however harmful, with the risk of future joint instability and reduced strength.

Budons biomekanik och anatomi-en introduktion

Biomekanik är ett hett ämne inom idrottsforskningen. Inom medicin och framförallt inom ortopedisk kirurgi och fysioterapi (sjukgymnastik) är biomekanik en viktigt utgångspunkt. En rubbad biomekanik är en av orsakerna till varför vi ibland opererar vissa tillstånd. Hur kan man med en operation återställa eller rekonstruera kroppens normala anatomi, funktion och biomekanik?

När det gäller Budo och kampsport, ja idrott överlag, så kan biomekaniken tillföra mycket kunskap.

Biomekanik handlar om hur de fysikens lagar och krafter påverkar vår kropps rörelse. Egentligen hur fysik och anatomi samspelar.

Vad är då nyttan med en biomekanisk analys?

Man kan till exempel analysera vilket teknikutförande som kan vara mest gynnsamt för individen inom en viss idrott eller vad som är mycket karaktäristisk hos en mycket framgångsrik utövare. Genom detta kan vi också få en vägledning om vad och hur vi skall träna. En mycket viktig aspekt är ju naturligtvis att få reda på vad som biomekaniskt är direkt fel för både tekniken och vår kropp, dvs att minimera skaderisken.

Inom biomekaniken skapar man olika förenklade simuleringsmodeller för sin rörelseanalys.

Budons tekniker är komplexa rörelser, vilket ibland kan göra en analys svårare. Man får då utgå från det rena tekniska utförandet, till exempel själva kastmomentet i ett höftkast eller utförandet i en framåtspark. Annars får man en för svår modell att räkna på, speciellt om man skall räkna på kraft exempelvis. Man glömmer ofta av att Du också skapar rörelse och kraft innan Du når Din motståndare med Din spark eller skapar utrymme för Din kastingång. Detta är något man får ta med i sin tolkning.

Vi skall senare börja titta på och analysera några av budons tekniker, för att på ett enkelt sätt kunna lära oss något:

• om de rörelser vi utför i samband med tekniken

• vilka muskler vi använder

• hur vi bör träna och förbättra teknikens rörelseutförande och styrka

OM RÖRLIGHETSTRÄNING: Stretchingmetoden

Här kommer en kort beskrivning att strechingens grundfaser. Som med allt annat inom träning och fitness, så är det någon gör någon modifiering och då skall genast läggas till nya namn! Gärna amerikanska! Ibland blir det bara namn för samma sak! Så här kommer istället den okrånglade grunden!

Stretching är en metod som har används inom den indiska Yogan, i säkert mer än 2000 år. Man kan likna metoden med ett tuggummi, som dras ut bit för bit. Ex: Sittande hamstringstretch (lårets baksida).
Metoden utförs i tre faser:

  1. Lätt stretch (håll i 20-30 sek)
  2. Förbättringsfas (håll i 30 sek eller längre)
  3. Drastisk stretch (häng kvar i ytterläget)

Fördelar: Rörelsen utförs långsamt och kontrollerat, låg skaderisk.
Nackdelar: Tidskrävande, framförallt om man skall hinna med större delar av kroppen.

OM RÖRLIGHET

Rörlighet är det som vi kanske i dagligt tal ofta kallar för ”vighet” eller ”smidighet” (vilket egentligen är något annat). Vissa människor är ju naturligt viga, medan andra är ”stela som pinnar”. Rörlighetsförmågan är mycket individuell och ärftligheten är inte obetydlig.

Men, kom ihåg, att alla kan förbättra sin rörlighet!

Varför är det bra att träna rörligheten?

Fördelarna med rörlighetsträning är många:

Skadeförebyggande

Kapaciteten ökas – hävstångsmomentet

Ledrörligheten ökas

Muskelrörligheten ökas

En nedsatt rörlighet hämmar Din utveckling av tekniken, styrkan, uthålligheten och snabbheten.

När är det bra med rörlighetsträning?

• I uppvärmningens slutskede

• Efter styrketräningen

• I träningspassets slutskede

När man tränar rörlighet måste man skilja på två saker:

• Rörligheten i lederna

• Rörligheten i muskulaturen (bindväven)

Innan vi går in på de tre träningsmetoderna (stretching, töjning, kontraktion) så behöver vi gå igenom några grundläggande begrepp och något om muskulaturen.

Musklerna

Muskelns funktion är att kontraheras (spännas) när den får en impuls från nervsystemet. En muskel som kontraheras ständigt och aldrig töjs ut, blir med tiden förkortad, dvs rörligheten minskar. Innan man påbörjar en rörlighetsträning bör kroppen vara uppvärmd. Alla rörelser skall utföras lugnt och kontrollerat.

Tänk på att inte extremstretcha precis för en match då det kan få en motsatt effekt (minskad muskelspänning, minskad explosivitet).

Olika typer av rörlighet

Aktiv rörlighet:

Maximalt rörelseuttag med hjälp av den egna muskelkraften.

Ex. jodan maegeri med benet stilla utsträckt i luften.

Passiv rörlighet:

Maximalt rörelseuttag som man kan nå med hjälp av den egna kroppsvikten, ett redskap eller en träningspartner.

Den egentliga rörligheten. Ex. maegeri, där kamraten trycker upp benet.

Kampsportsmedicin: Revbensfraktur (brutet revben)

Revbensbrott är en ganska vanlig skada inom kampsport. De flesta har nog haft det en gång, kanske till och med flera gånger.

Hur får man ett revbensbrott?

Ett eller flera revben kan skadas efter våld mot bröstkorgen. Vanligaste orsakerna är att man blir träffad hårt av ett slag, en spark eller att man blir kastad med en makikomi-teknik, där motståndaren landar på Din bröstkorg efter kastet. Ibland kanske det också har blivit både en för tidig och för hård sparring?

Hur mår man?

Man har ofta distinkt ont över ett eller flera revben vid inandning. Ofta så gör det mer ont efter 1 vecka-10 dagar (det är också då som de flesta söker hjälp), efter detta minskar smärtan.

Vad behöver man göra?

Det vanligaste-

Så länge man inte blir allmänpåverkad med andningssvårigheter eller lufthunger, så räcker det med en vanlig klinisk undersökning utan röntgen. Diagnosen är i första hand klinisk!

Det ovanliga-

Om man däremot på något sätt blir allmänpåverkad eller om det finns misstanke om skada på lungan, så utförs en röntgenundersökning.

Behandling:

Ett revbensbrott kan ta upp till 6 veckor att läka. Det läker av sig själv utan någon speciell behandling.

Det viktiga är att man under den mer smärtsamma perioden har en bra smärtlindring med medicin, så att Du kan röra på Din bröstkorg och samtidigt ha ett bra andningsarbete. Just av den orsaken, så skall inte bröstkorgen lindas om!

Återgång till träning:

De festa klarar nog av att vara lite fysiskt aktiva efter ca 3-4 veckor (besvären får styra). Var då försiktig och kör ingen kontaktträning! Den bör man vänta med i 6 veckor.